det här med kärlek..

Jag avskyr kärleken för att den får mig att må så bra men även att må 1000 gånger sämre. Som Frasse sa, "hur länge får man drömma?" Ja, hur länge får man drömma innan man inser sin ensamhet? Inser vilken jävla skit man egentligen satt sig i..?
Livet är för kort för att tveka. Jag tvekar inte på oss två. Men det gör du.
Jag orkar inte vara ensam, jag klarar inte av det, jag klarar inte en minut ensam, inte utan dig.
Allt påminner mig om dig och varje dag påminns jag mer och mer om hur det var, vad som hände, vad man ångrar. Tänker ofta på hur det skulle kunna vara nu om vi fortfarande var tillsammans. Jag vet att jag inte borde det för mitt eget bästa. Men hur länge får man drömma?

Det är kvällarna som är värst -när mörkret och kylan tränger på. När man helst av allt bara vill vara dig nära, höra din röst, känna din puls. Dina hjärtslag är den bästa att somna till.
Jag vet inte vad jag ska säga. Förlåt, tack, jag älskar dig, jag saknar dig, oss, allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0